Drömmen om den äkta mattan
Få av hemmets beståndsdelar hänger med så länge i livet som mattorna – de blir som verkliga vänner. Och de dyker ofta upp som riktigt fina vänner gör, lite här och där i världen, och lite då och då när man minst anar det.
När jag var i Rajasthan i Indien i våras gick vi till en av rege-ringens handarbetssponsrade verksamheter för att titta på mattor. Rufus, min nioåring, var till att börja med måttligt road – förvisso ett ganska sunt tecken med tanke på hans ålder. Men få saker är ju så mystiskt underbara som att sitta i skymningen hos en turbanförsedd matthandlare i Rajasthan, dricka te, stryka över mattfransarna och höra gathundarna yla utanför … Ja, faktiskt så magiskt att inte ens en kickbike-kille som ännu inte fyllt tvåsiffrigt kan stå emot. Inte heller hans ömma moder – som dessvärre endast blev förtjust i de mattor som betingade ett värde i, svenska kronor omräknat, sexsiffriga belopp …
I samförstånd, dock utan köp, fann vi ändå varandra – matthandlaren och jag – och med iver gav vi varandra komplimanger rörande varandras goda mattsmak. Rörande överens var vi också över vilket förträfflig huvudbonad turbanen faktiskt är (jo, det är sant, jag bär turban ibland, till fest!). Mattor kan föra männi-skor närmare varandra, över kulturella gränser, smakgränser och språkgränser.
Aldrig har den äkta mattan varit hetare i Sverige än nu. Den är vår nya nördreligion, vår nya ”vi letar efter traditioner, vi törstar efter handarbetsrötter!”. Vi längtar efter det genuina, det som lägger lite välbehövlig vävd historia i vår vackra vita, men ofta också helt splitternya inredningsvärld. Mattan är på väg att ta över efter surdegen, som det där intresset som får svälla ut, jäsa och bli en alldeles egen smalhobby. Den där lilla avkopplingen till fredagsvinet framför laptopen.
För erkänn att ni sitter där också och stirrar in i skärmarna och ny-umgås, så där 2012-modernt? Man tar en bit av manchegon på gaffeln, balanserar på lite fikonbalsamicocrème, och så klickar man, efter nästa mattfynd på Bukowskis, Ebay eller Tradera. För naturligtvis är mattan också nästa inredningsinvesteringsobjekt efter konst. De värmer dessutom bättre om fötterna och kanske möjligen är de också lite lättare att förstå sig på för oinvigda. Dessutom är de mer användbara i väntan på att få se om man valde rätt. Och äkta mattor attraherar över genusgränserna – precis som matlagning, trädgård, vin och … surdeg.
Min egen bästa matta har jag antikslitit själv, och jag tvättar den varje vinter enligt mitt enda husmorsknep, som proffsen dock avråder från (jag drar den helt enkelt med finsidan ner i gnistrande minusgradig nysnö, vips, så ren som en snö …). Den inhandlades på basaren i Istanbul efter åtskilliga koppar te och är utvald av hundra andra, kanske tusen mattor!, som lades ut en efter en, med det ena vackrare blommönstret än det andra. Jag valde, dividerade, gick tillbaka, tittade på det första mönstret, och sedan på alla om igen. Jag mms:ade olika mönster hem, mätte och sippade på minteet …
Ibland behöver man support för att välja rätt. Vi på Allt i Hemmet vill gärna vara den som tar dig i handen där. Som likt en mattförsäljare lägger upp några av de vackraste exemplaren, och försiktigt påpekar vilka som kan förändra rummet så som du önskar. Att få något utvalt är kanske den allra bästa hjälpen man kan få i dag, nu när allt finns tillgängligt på nätet och allt är inom ett klicks räckhåll. Vi vill servera det bästa urvalet till dig som läsare – för att du ska få det lättare att nära dina inredningsdrömmar. Hoppas att du hittar några önskemattor i vår mattspecial! Passande belysning och lampor guidar vi till på sidan 100, och glöm inte att gissa ”rätt” i populära Valet är ditt på sidan 58.
Lyckad läsning!
Anna Zethraeus
Chefredaktör